Gokväll alla fina!

Okej, idag är jag lite gladare! Hihi.

Ringde Huddinge idag för att tjata lite på dom om våran remiss.

Jag står ju liksom helt handfallen och vet ingenting just nu.

Dom ringde faktiskt upp relativt snabbt (och inte dagen efter som förra gången..) hon talade om att våran remiss är färdigbehandlad och vi nu bara kan vänta på att få kallelsen hemskickad med väntetiderna. Det här är helt sjukt!!!1 Har varit så himla glad idag.

Och nu är jag såhär.. likgiltig igen. Tänk så har inte vårdgarantin hunnit med och vi ändå måste vänta i hundra år.... fast ne, visst har dom hunnit?! SÄG!! Heheh.

Så ja, nu börjar all väntan... igen.

Men ändå, YEY!!!!

BLÄ!

Nu är jag verkligen trött på att må illa varje morgon och varje kväll.

Exakt samma tider.

Det är helt sjukt.

Fan!

Orättvisa

Så känns mitt liv varje dag.
Det känns så jävla orättvist.
Vad har JAG gjort för att inte kunna få ett barn lika lätt som alla andra?
Vad har min sambo gjort? Ingenting så klart.

Men så känns det iallafall.

Och sen blir jag lika ledsen då jag ser massor med kvinnor som redan har barn som är deprimerade och ledsna över att det tar sån tid över att skaffa syskon.
Jag blir ego och tycker mer synd om mig själv i den situationen.
Jag har INGET barn.

Sen kan jag inte ta ifrån dom deras längtan och drömmar. Aldrig.

Men ändå, jag då? Stackars mig, känner jag och blir ynklig.

Får frågan varje dag på jobbet av mina fina brukare "J, du ska väl skaffa bebis snart..", "det börjar bli dags för en liten nu, så du kan skaffa massa barn!", "du skulle bli en jättebra mamma, vi kan passa dina barn när du jobbar".

Dom vill ju bara väl medans jag gråter inombords.

Jag tänker på att vara gravid varje dag. Jag tänker på HUR jag kommer känna NÄR jag ser plusset på stickan för första gången någonsin. Precis, jag har ALDRIG varit gravid. Inte vad jag vet iallafall om man säger som så.

Jag blir ledsen när folk är överfertila och blir gravida bara dom tittar på varandra.
Jag har en vän. EN väldigt nära vän som står mig när. Hon är en sån. Hon och hennes kille kan ha sex en gång och dom lyckas. Känns det som för mig... men hon har sagt det själv, då jag är ärlig mot henne "Man får faktiskt känna..." Ja, det måste jag väl ändå få göra.

Jag längtar så jag dör. Mitt, vårat alldeles egna, fina, lilla kärleksbarn.

Säger som jag säger till min sambo, och som jag nämnt förr: "Vi har ett av världens mest planerade barn." In i minsta detalj tillome. Vi kommer tillome veta vilken TID vi blev gravida. Om vi blir gravida. Vi SKA bli gravida. Så det så!

När?

ÅÅÅÅÅÅÅ nu vill jag.

Jag älskar er alla som verkligen stöttar mig/oss och finns där.

Jag hade aldrig orkat om jag inte hade haft NÅGON att tala med om, just det här vi går igenom.
Det är ju inte varje människa man träffar eller känner som man frågar "jaha hur blev ni gravida då?" Det gör man bara inte. Kanske om några år. Då det förhoppningsvis inte är "konstigt" att skaffa barn på andra sätt. För mig är det inget konstigt alls egentligen. Även om man hade föredragit att faktiskt bli gravida, när man vill, genom att ha härligt sex och vipps så var man gravid!

Jag avundas er som lyckas på det sättet. Ja, ni som planerat det iallafall.

Hej och hå i det blå! Bara 3 timmar kvar på jobbet.

Hoppas ni mår fint och får en underbar helg!

PUSS

Boring boring

Sitter fortfarande på jobbet och alla har gått. Bara jag kvar.
Vad ska jag nu göra i TVÅ timmar? Blogga? Öööh. Naaaj!

Svettas ihjäl gör jag också. Och gråter åt ALLT. Hade jag bara varit gravid hade det varit mycket lättare att hantera. Paahaha.

Jag vill bara ta upp det här med prinsessans födelse.
HERREMINGUD vad jag blir arg och frustrerad när människor saknar NOLL emapti och kan skriva så hemska och elaka saker om något så fint. Det är ju helt sinnessjukt. BARA för att det är ett barn som fötts i Kungahuset. Som att hon har VALT att bli prinsessa. Och Viktoria och Daniel har väl ALL rätt i hela världen att få skaffa sig ett (och fler) kärleksbarn!? Eller har jag fel? Får man inte skaffa barn bara för att man är uppfostrade på olika sätt.

Och sen börjar så klart folk att klaga på hennes namn.
Klaga på att det är mycket uppståndelse. Jadda jadda jadda. LÄGG NER!!! Bittra jävla människor.

Kan man inte bara börja glädjas åt folk istället? Nej, men typiskt mellanmjölkSverige och tycka synd om sig själva och störa sig på allt. Precis som jag stör mig på människor med SÅ negativa vibbar och elaka kommentarer om något så oskyldigt. Fyfan för er.

"vart var all press när jag födde barn?!?" Eh. PUNKT.

Hej hej fina ni.

För att uppdatera om läget så har vi fortfarande inte fått hem några papper. Inga alls.
Jag förstår faktiskt inte vad det är som tar så himla lång tid med provsvaren!? Väldigt irriterande. Jag vill bara veta nu nu nu. Men nej, jag har inget tålamod. Inget alls.

Sen vill jag bara tala om att jag nog är skendräktig.

Varje morgon/kväll mår jag jätteilla. Allting luktar ÄCKLIGT. Det luktar kiss, bajs och bara äckligt. Jag luktar på mig själv. Jag luktar gott. Men allt annat. Jag är inte alls hungrig. Men när jag inte äter mår jag illa. Jag har huvudvärk tillofrån varje dag. JAG ÄR SÅ JÄVLA TRÖTT!!! Alltså trött så ögonen åker i kors flera ggr om dagen. Och när jag dessutom har sovit 8-9h om natten. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG!? Jag tränar ju tillome. Blä.

Fast hur coolt vore det inte om man nu går och väntar på IVF-behandlingen och så går man och blir gravid, helt spontant. Även fast våra chanser var lika med 0% hos läkaren, så ska man ju aldrig, säga aldrig.

Men nog om det.

Hur mår ni? Äntligen Fredag! Fast juste, jag jobbar imorrn med.

9-22 idag.
8-18 imorgon.

ZZzzzZzZzZZZnark.

GAAAH!!

Svetten rinner på mig nu.
Huddinge var sega.
Vårdkansliet ringde upp på EN GÅNG.
Jag som suger på att prata i telefon. Jag stammar när jag blir nervös.
Jag blir ALDRIG nervös i verkliga livet. ALDRIG. Men i telefon är det en annan sak.

Gud! Hon har nu skickat ärendet, och dessutom skrivit att vi vill till Linné-kliniken.
Och så ska dom höra med Huddinge så alla prover är klara osv. Sen ska vi bara vänta på en kallelse! Heeregud. Jag dör nu. Shit.

Herreminje!

Vad jag är TRÖTT! Dödstrött faktiskt. Gud. Veckan har inte ens börjat för mig på riktigt.

Anyhoooow.. Ringde Huddinge idag för att jag ville höra lite om remissen.. eller remissen, jag ville höra hur det såg ut med väntetiderna så att jag direkt skulle kunna ringa vårdkansliet och få svar på en gång! Trodde jag verkligen det?!

1. Jag hamnade hos växeln på Huddinge efter 20 min i telekö.
2. Jag blir uppringd IMORGON kl 08.30............ arrrghhh!!!

Vadfan? Okej, att jag redan väntat så pass länge som jag gjort.
Men nu orkar jag inte vänta mer. Kan jag inte bara ringa Vårdkansliet på en gång? Snälla kan jag inte? Det här tääär på mig. Stackars mig. Stackars stackars mig!

JAHOPP! Nu då?

Och så mår jag illa. Hade inte situationen varit som den faktiskt är, så hade jag faktiskt trott att jag på riktigt är gravid. Men det är jag ju INTE.

Hallå igen!

Hur mår vi idag då?

Idag har jag varit ledig så jag har hunnit gå upp i tid. Gått ut med hundarna och försökt att INTE ramla. Herregud, vilket jävla underlag det är. Jag hatar när det är ISIGT och GROPIGT. Livrädd för att ramla. Så nu har man världens värk i ryggen eftersom att man försöker hålla sig från att ramla. Än så länge jag har lyckats. Blah!

Sen käkade jag en banan. Sen traskade jag och min bättre hälft till gymmet. Sen tog vi en solning på det. Alltså, aj min rygg och mina vader nu! Min rygg gör inte ont, men den brinner igenom linnet, höhö. Jaja, tids nog så blir jag brun också! KANSKE.

När jag kom hem så åt jag ytterligare en banan. Ja, jag har en dille på bananer. Så jävla gott!

Och ja, jag äger typ 10:- till löning så det är sånt man får äta nu.. typ svälta sig själv halvt.

Sen har jag varit och fått nytt hår isatt, så nu är jag mig själv igen. Långhårig alltså. Jävla skithår och aldrig växa!

Inget nytt har hänt. Jag glömde helt bort att ringa Huddinge idag. Men IMORGON då jäklar ska jag ringa. Får försöka smita undan på jobbet så man kan slå en pling.

Vart tusan på Huddinge är det man ringer egentligen?!!?

/Vilsen IVF-själv

söndag

Så, nu bytte jag från blogg.se då ingenting ville fungera som jag ville. Haha.

Ja, vart var vi?

I Fredags så ringde jag Carl von Linné-kliniken för att få rätsida på saker och ting då jag just nu är heeeeelt vilsen känner jag. Hon talade om att våran remiss hade bekräftats av Huddinge Sjukhus. Våra blodprover hade skickats till dom 17/2. En HEL vecka efter att vi lämnat dom. Tar det så lång tid? Allting tar ju hundra år känns det som. Nåväl.

Sen pratade jag lite mer med sköterskan på CVL och sa det att vi vill komma till dom. Och hon sa som så: "ringer ni Huddinge nästa vecka (veckan som kommer nu alltså) och kollar lite om dom mottagit proverna och hur väntetiderna ser ut. Sedan ringer ni Vårdkansliet och åberopar vårdgarantin så att ni ska få en tid inom 3 månader.." Och då undrade ju jag så klart hur lång tid det DÅ skulle ta innan vi fick komma till dom på CVL för infomöte, till svar fick jag: "Ni har ju redan varit på första besök, så om allt går som det ska så räkna med infomöte i April redan, och sen start för behandling inom 1-2 menscyklar.."

JAG DÖÖÖÖÖR VAD GLAD JAG ÄR!!!!

Så imorgon ska jag ringa och höra med Huddinge hur det ser ut. Sedan ringa vårdkansliet. LÄSKIGT. Men äntligen börjar saker och ting hända! FINALLY.

Är det någon mer som ska/har/eller vill till Carl Von Linné-kliniken? :-)

Ha en fin kväll!

Börjar om.

Nu orkar jag inte mer. Nu tog jag tag i mig själv och skaffade mig en blogg där jag kan skriva ner allt jag känner. Och helt anonymt denna gång. Jag kanske kommer vara öppen senare, men det återstår att se.

Denna blogg kommer handla om min och min sambos resa mot att få äran att bli föräldrar. Vilket inte är lätt.

Efter utredning på Carl Von Linné-kliniken i Uppsala så fick vi veta att vi aldrig kommer att kunna få barn på naturlig väg. Manlig faktor. Enda sätter för att oss att få bli föräldrar är via IVF-metoden. ICSIför att vara petig. (=microinjektion... när man för in spermien direkt in i ägget)

Den 2/11-11 var vi på vårat första utredningsmöte och fick veta samma dag vad som är orsaken att vi är barnlösa, vilket är skönt. Det GÅR att få hjälp, vilket jag är såååå tacksam över!

Vårat liv stannade upp.

Kommer vi att klara detta? Kommer vi att orka?

Jag har hela tiden försökt vara positiv och är än idag.

Även fast jag blir lika ledsen varje gång vänner eller bekanta i omgivningen blir gravida.

Hela tiden. Bara för att man själv inte kan. Men jag försöker att inte tänka så.

För nu är vi på gång. Remissen är inskickad. Nu väntar vi bara på att få veta hur pass aktiva i kön vi är.

Ja, juste. Vi kommer att få tre försök via landstinget då varken jag eller min sambo har barn sen tidigare.

Jag brukar säga det att vårat barn är ett av världens mest planerade barn.

Vi kommer aldrig ha ett barn som kom till av ett "misstag".

Konstig tanke ändå.

Jag längtar så jag dör just nu och är så himla EXCITED ska jag tala om!

Låt denna väntan gå undan. Vill ha ett samtal imorgon.

Men låt mig säga att jag INTE längtar efter alla dessa hormonbehandlingar jag kommer att få genomgå.

Men även där vill jag vara positiv. DET KOMMER VARA SÅÅÅ VÄRT DET I SLUTÄNDAN!

Som sagt, nu väntar vi bara på besked!